Dagens låt är "Total eclipse of the heart" med Bonnie Tyler från 1983.

Lyssna här:

Dagens låt är den rockiga "Hearts on fire" med det svenska bandet Hammerfall.

Lyssna här:

Idag är det den otroligt vackra "Snö" med Laleh som är dagens låt.

Lyssna här:

Dagens låt är "Africa" med bandet Toto.

För att lyssna, klicka här:

Dagens låt är "Right here waiting" med Richard Marx.

Lyssna här:

Hej på er alla!

Förlåt för att jag inte uppdaterade bloggen med någon låt igår, men det körde ihop sig lite med tiden. Nu har jag dock uppdaterat och som ni ser här under finns nu en låt även för fredagen :)

Anledningen till att tiden blev knapp igår var för att jag och min kära vän Kajsa åkte till Karlskoga för att gå på festivalen PIP (Putte i Parken). Det som drog oss dit var Håkan Hellström och jag hade länge sett fram emot att få uppleva honom live igen (ni som inte sett honom - det är en upplevelse i en klass för sig).

Men som på alla konserter med ståplats fanns det dem som gjorde allt för att göra livet surt för andra. Ståplats ger inte bara chans till att kunna dansa med i låtarna och komma riktigt nära sin favoritartist, utan det ger också alla de som älskar att knö en chans till att, fem minuter innan konserten börjar, försöka ta sig så långt fram som möjligt i publikhavet.

Knö är faktiskt inte ens det rätta ordet. Preja ned är snarare bättre. För de som vill ta sig längst fram till scenen, de bryr sig varken om att de:

1. Inte har väntat lika länge som de som redan står längst fram och att de alltså inte har någon rätt att ta deras plats.

2. Att de skadar folk på vägen.

3. Att de förstör konsertupplevelsen för alla de människor som de försöker knö sig förbi.

Dessa människor vill alltså i sista stund ta sig längst fram i publiken, och bryr sig inte om att det finns de som väntat vid kravallstaketet betydligt längre tid (några timmar är inte ovanligt). De som kommer i sista stund har kunnat använt tiden innan konserten till en massa saker. Kanske har de sett något annat band, träffat kompisar eller tagit en öl. De som stått längst fram vid kravallstaketet och väntat har däremot offrat sin tid till att stå vid ett stängsel och, helt enkelt, vänta. Jag kan tala om att det finns betydligt roligare saker att göra, men de som står där och väntar tycker ofta att det är värt det. OM, och då säger jag verkligen om, de får stå kvar på sin plats när konserten börjar. Jag förstår inte hur man kan ha mage att tränga bort dem som har väntat så mycket längre än en själv. Man får helt enkelt göra ett val: Antingen passar man på och gör annat innan konserten och står ut med att man får stå lite längre bak, eller, så står man och väntar och får då också (förhoppningsvis) stå längre fram.

Nu kanske ni tror att det bara är unga människor som beter sig såhär, men då kan jag tala om att det även är 35-40 åringar som inte visar den minsta respekt utan knör på som aldrig förr. Borde man inte ha lite mer vett i skallen när man kommit upp i den åldern än att gå och knö som attan på andra människor?

Det finns inget som kan förstöra en konsert som människor som inte ens kan visa en gnutta respekt för andra.

Jag vill dock ge en eloge till de vakter som fanns på festivalen. Dels var de många, vilket var bra, och sen jobbade de verkligen för att det skulle bli så lite stök som möjligt.

Om jag nu ska återgå till själva spelningen så var den i alla fall helt fantastisk. Jag och Kajsa stod från början på tredje raden, men hamnade sedan lite längre bak, där det var betydligt lugnare. Vi stod fortfarande relativt nära och såg jättebra, och vi kunde andas och slapp stå med båda armbågarna tryckta utåt (vilket var en himla skön känsla).

Bandet spelade hur bra som helst. Och Håkan, Håkan, underbara Håkan. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: han är fullständigt lysande, unik och alldeles, alldeles underbar. Det bästa med hela konserten var när de spelade "Det är så jag säger det" som slutlåt, där Håkan vävde in Eldkvarns "Kärlekens tunga". Så vackert! Låten är fin på skiva, men den har inte varit en av mina absoluta favoriter bland Håkan-låtarna. Visst har jag tyckt den varit bra, men jag har tyckt att det funnits de som varit bättre. Men live, då är denna låt över alla gränser, och när "Kärlekens tunga" vävs in, ja, då kan det inte bli bättre.

Jag har tipsat om detta klipp förut men det tål att tipsas om igen. Här kan ni se denna underbara version av låten som han gjorde som extranummer i Allsång på Skansen:

http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=93520&a=1181897&lid=puff_1182271&lpos=lasMer

Nu till Dagens låt, som inte helt överraskande är en Håkan-låt. "Hurricane Gilbert" handlar om Håkans vän Daniel Gilbert, som även spelar gitarr i Håkans band.

Om du vill lyssna till denna rörande historia så gör du det nedanför denna bild som jag tog under konserten.

Fredagens låt är klassiskern "Summer of '69" med Bryan Adams.

Lyssna här: